Avverkning

Röjning

Röjning är utglesning av plant- och ungskog till produktionsförband. Skog i åldern 5 till ca 20 år har ofta ett stort stamantal. I vissa fall kan det vara 20 000 – 30 000 stammar per ha. När markens näring, ljus och vatten ska fördelas på så många stammar blir de smala och det dröjer länge innan de kan ge säljbart virke. Därför tar man bort de minsta stammarna så att det blir kvar ca 2000 – 4000 stammar per ha. Stammantalet variera beroende på markens godhetsgrad och trädslag. Hela tillväxten sker då på dessa stammar.

Röjning är en skogsvårdsåtgärd som kostar. De stammar som fälls får ligga kvar. I vissa fall kan de eventuellt tas till vara för tillverkning av flisved. Kostnaden varierar med det stamantal som tas bort. En kostnad som man har tillbaka redan vid första gallringen (se nedan). I dag kan statsbidrag utgå till röjning.

Om man inte röjer kan i värsta fall hela beståndet spolieras. Röjning utförs motormanuellt med röjningsmotorsåg. Föreningen anlitar entreprenörer för utförandet. Du kan naturligtvis även utföra arbetet själv om Du har tid och kunskap. En skogsägarförening kan då hjälpa till med råd och planering. Ibland kan röjningen behöva göras i två omgångar under de första 20 åren.

Gallring

Gallring är i likhet med röjning en utglesning av träden så att tillväxten läggs på ett mindre antal träd allt eftersom de blir äldre. Gallring ger till skillnad från röjning ett netto. Första gallringen görs i åldern 25 – 40 år och därefter görs 2 – 4 gallringar under tiden fram till slutavverkning (se nedan). Åldern när gallringarna görs och antalet varierar med markens godhetsgrad och trädslag.

Vid gallring tas i första hand bort sjuka, skadade träd och träd av dålig kvalité. Eftersom inga gallringar gjorts i de flesta bestånd i den estländska privatskogen sedan andra världskriget är det synnerligen aktuellt med gallring i de flesta bestånd i åldern 25 till 80 år. Om inte gallringarna utförs sker s k självgallring. En del träd torkar och dör p g a brist på ljus och näring. Tillväxten i beståndet blir mindre och nettot vid slutavverkningen blir lägre. Gallring är en angelägen och lönsam åtgärd.

En skogsägarförening planerar gallringen och uppdrar sedan åt en entreprenör att utföra arbetet. I regel sker avverkningen med maskin (skördare), men i vissa fall även motormanuellt med motorsåg. Terrängtransporten sker med skotare (en traktor med buren last). I gallringsbestånd med tät underväxt (sly och små träd) kan det behövas göras s k underväxtröjning för att skördaren ska se att avverka rätt träd. Underväxtröjning görs med röjningsmotorsåg och är en del av avverkningskostnaden. Behovet av underväxtröjning avgörs vid planeringen.

Slutavverkning

När skogen uppnått en viss ålder avtar tillväxten och markens produktionsförmåga utnyttjas inte. Skogen är då avverkningsmogen och bör ersättas med ny skog. Åldern när skogen är mogen variera med markens godhetsgrad och trädslag. Ju bättre mark desto tidigare blir skogen mogen. De flesta lövträd mognar tidigare än barrträd.

Det finns i skogsvårdslagen en ålder för när olika trädslag tidigast får slutavverkas. Slutavverkningen kan ske på olika sätt beroende på hur den nya skogen ska anläggas. Om plantering ska ske avverkas alla träd, kalhuggning, (ca 10-tal s k naturvårdsträd per ha sparas dock). Om marken ska självföryngras sparas ett antal fröträd, ca 75 till 150 per ha.

Slutavverkning är skogens skördetid och ger om skogen skötts med röjning och gallringar ett stort netto. Arbetet utförs på samma sätt som vid gallring.