Västra Kustens SkogsägareVästra Kustens Skogsägare

Hem Föreningen Medlem Skogsskötsel

Gallra och bli en god skogsförvaltare

av Rune Gårdh, 2005-01-08

Barrskogens omloppstid i Estland är cirka 100 år. Under denna tid byter skogsfastigheten ägare 3 - 4 gånger, Varje ägare har under sin tid ansvar för att det kapital skogen utgör utvecklas och förräntas på bästa sätt.

Att bruka skog är att ha fått förtroendet att under sin ägande tid vara förvaltare. Som skogsägare kan ägare vara en bra eller dålig förvaltare. En god förvaltare sköter skogen med skogsvård och avverkningar så att dess värde ökar samtidigt som avkastningen ger lön för utfört arbete. En dålig förvaltare utför åtgärder som försämrar skogstillståndet och skogens värde, men en skogsägare som inte gör de skogsvårdsåtgärder och avverkningar som krävs för skogens utveckling är också en dålig förvaltare.

Skog som lämnas utan åtgärder kommer snabbt att minska i värde genom olämplig trädslagsblandning, överslutna bestånd som leder till självgallring (träden dör av brist på näring, ljus och vatten). Tillväxten blir låg, i vissa fall negativ och kvalitén sämre. Detta är utvecklingen av en stor del av skogen i Estland under perioden 1940 - 1990 ett exempel på.

Brister skapar möjligheter
Min första reaktion när jag stiftade bekantskap med sydöstra Estland 1992 i samband med att Skogsägarnas Riksförbund anordnade en arbetsteknisk utbildning för estniska skogsägare.

"Vilken oerhörd kapitalförstöring bristen på gallring av skogen utgjort" men sedan slogs jag av tanken: "Vilken utmaning är det inte för en ny intresserad skogsägare att genom lämpliga åtgärder omvandla dessa eftersatta skogar till produktiva skogar med på sikt god ekonomisk avkastning".

Intryck och slutsatser som ytterligare förstärkts då jag haft förmånen att stifta bekantskap med skogar och skogsägare inom de estnisk-svenska områdena i västra Estland. Men det brådskar. Snart har självgallring och försämringen av kvalitén gått så långt att bestånden inte kan räddas.
Skogsägareföreningen och skogsbruksplanen ger hjälp och underlag

För att bli en god skogsförvaltare krävs kunskap om vilka åtgärder som behöver utföras och i de flesta fall hjälp med det praktiska arbetet. De flesta estlandssvenskar som fått tillbaka skog har tidigare ingen erfarenhet av skogsbruk. I de flesta fall saknas också möjlighet att själv arbeta i skogen. Detta har tyvärr bidragit till att många ännu inte kommit igång med de åtgärder som krävs för att rädda skogsbestånden.

Med den skogsbruksplan som nu finns tillgänglig finns det goda möjligheter att bilda sig en uppfattning av vilka åtgärder som är aktuella.

För att läsa, förstå och fatta beslut om åtgärder med utgångspunkt i skogsbruksplanen viss grundläggande skoglig kunskap eller genomgång av planen med någon som kan förklara planens siffror och förslag. Bristen på kunskap om vad som behöver göras tror jag kan vara den största anledningen till att många ännu inte kommit igång med några åtgärder på sina fastigheter.
Genom medlemskap i Västra Kusten Skogsägare kan Du få den hjälp som krävs för att tolka Din skogbruksplan och att praktiskt utföra aktuella åtgärder som Du fattar beslut om.

En god skogsförvaltare gallrar

På de allra flesta fastigheterna är det gallringar i medelålders skog (40 - 60 år) som är mest aktuell. Stamantalet är ofta mycket högt, träden har små kronor som leder till låg tillväxt och den tillväxt som sker läggs på ett stort antal stammar som ger låg eller ingen värdetillväxt.

Det första uttaget i dessa bestånd måste ske försiktigt med lågt uttag då det annars finns risk för storm och snöbrottsskador. Åtgärden är i första hand att se som en skogsvårdsåtgärd med ett lågt netto, men vilket avsevärt ökar det framtida värdet på beståndet. Ju längre man väntar med aktuella gallringar desto större förluster gör man och i vissa fall kan beståndet helt spolieras.